Cervinia 2010 - The Story
Efter att ha fått lite distans (inte haft tid) så är jag nu redo att gå ut med vad som egentligen hände i Italien under några dagar i Februari. Personen i storyn är inte samma person som....nej vänta nu, det är visst samma person som skriver storyn som var med på resan.
I rollerna:
Peter - Huvudperson och berättare
Stefan - Medresenär
Kaja - Ving Alpin guide
Gustav (inte Oscar) - Ving Alpin guide
Pelle - Hotellgäst
Ann - Hotellgäst
Lördag 6.2
Vi startade på lördag morgon från Helsingfors flygplats med Stockholm som mellanstation. Väldigt skönt att inte behöva åka båt över viken utan istället snabbt och smidigt flyga över. Vi serverades ett stadigt mål mat som bestod av en härlig semla och massa äppeljuice. Flygresan mellan Stockholm och Turin tog 2h och 25min och det man minns bäst från den var pappret som cirkulerade runt planet för att visa vår flygrutt. SAS hade alltså inga nedfällbara skärmar som man kunde se flygrutt och annan info utan istället fanns det exakt en A4 som någon hade klottrat lite info på.
När vi landade i Turin så tog det först en tid att hitta bussen på flygplatsen som såg lite förfallen och aningen ryskbetonad ut. Väl i bussen påväg mot Cervinia hade jag lyckats dra på mig en mindre förkylning som blev värre då vi klättrade upp för serpentinvägarna mot 2050m över havet. Öronen gick i lås och huvudet dunkade och allt man såg där ute var en slingrig mörk väg. Att vi dessutom inte fattade mer än ungefär 30% av vad vår danska guide Kaja Madsen sade gjorde inte heller bussresan på ca. 2h bättre.
Framme i Cervinia blev vi tilldelade våra liftkort och hyrskidor. Jag hade ju som bekant begärt att få hyra en viss typ av skidor och märke och till min stora förvåning så fanns ett par skidor klara åt mig när jag kom fram. Synd bara så var de lite för långa i mitt tycke så jag tog ett par andra vilket jag inte borde ha gjort skulle det visa sig längre fram. Vi lastade in våra saker i hotellets chaufförs paketbil och skjutsades till hotellet, ca 800 meter längre upp i byn. En bit nattmat och en pratstund med de andra svenskarna som bodde på vårt hotell var allt vi orkade med den kvällen före vi gick och sova.
Söndag 7.2
Första skiddagen. Och vilken dag sen. Att vakna upp i alperna med en strålande sol från en klarblå himmel är nåt som alla bör få uppleva. Vilka fantastiska vyer och berg. På med skidorna och ut i backen. Planen var att åka med på Vings pistvisning i Cerviniaområdet men efter lite missförstånd med den danska guiden så hittade vi aldrig gruppen utan skidade istället ensamma i Cervinias backar. Bland annat åkte vi 18km:s åket från Plateu Rosa ner till Valtournenche. Med en lätt förkylning behövdes flera stopp på vägen ner kan jag säga. Den första skiddagen var också den varmaste dagen med temperaturer på -6 grader i byn och lite lägre uppe på berget. På väg ner till hotellet som man kunde åka skidor till, stannade vi på backrestaurang Chalet Etoile eller Ullas som det också kallas. Detta kom att bli något av en tradition då vi gjorde vårt sista stopp här före vi åkte tillbaka till hotellet. After ski hör väl till på varje skidresa och därför begav vi oss efter åkningen till byns bästa after ski plats Dragon. Där träffade vi på vår bortttappade guide som vi nu började förstå mer och mer. Vi träffade också på Gustav som vi av nån anledning trodde hette Oscar de fyra första dagarna. Grejen var den att när vi kallade honom Oscar så sade han inte emot utan svarade snällt. Vi bestämde att vi följande dag skulle åka med gruppen till Zermatt sidan. Vi drack upp våra 7 euros cider och ringde Andrea som glatt körde på oss mellan hotellet och byn när vi ville under kvällen. Middagen blev första kvällen på en restaurang som gjorde sin egen pasta. Jag åt Pasta Bolognese och den var väl helt ok.
Måndag 8.2
Tidigt uppe för att hinna med gruppen till Zermatt. Vi steg faktiskt upp rätt tidigt varje dag nästan och det var inga problem för en morgontrött typ som jag. Även denna dag lös solen men det var något kallare i luften. Vi åkte över till Zermatt i ett ganska snabbt tempo. Med oss var förutom Ving guiderna även Nortlander guiden Didde (också dansk) med sin grupp. Jag blev som sagt förvånad över det snabba tempo som guiderna hade och tyckte lite synd om två 60+ damer som hade svårt att hänga med i backarna. Nere i Furi stationen delade vi upp oss och jag och Stefan åkte upp mot Gornegrat för lite skön åkning i röd-blåa backar. Backarna var mycket bra pistade på helgen men blev sen lite sämre under veckan fast det var å andra sidan mindre folk i backarna då. Vi åkte tillbaka till Furi där vi avnjöt en riktigt lång lunch i solen. Jag åt rösti med stekt ägg. På vägen tillbaka till italienska sidan åkte vi upp till Klein Matterhorn på 3883m över havet. En svindlande utsikt och småkylig vind där uppe men väl värt besöket. Trapporna sista biten upp var lätt jobbiga med den höga höjden som en faktor. After skin avverkkades på Dragon och middagen bestod denna kväll av pizza på stans enda stenugns pizzeria.
Tisdag 9.2
Jag åkte ner till skiduthyrarna direkt på morgonen i hopp om att få de skidor jag hade blivit erbjuden när vi kom. Problemet med dem jag hade de första dagarna var att de visade sig vara lite för korta och hade en tendens att fladdra lite när man körde i högre hastigheter. Nu hade de tyvärr inte kvar de jag blev erbjuden så jag fick nöja mig med ett par andra istället som nog var bättre än de första men inte perfekta. Mulet väder men inga människor i backen. Vi åkte i de Cervinias backar som vi tyckte vi missade första dagen. After ski på Dragon igen där vi anmälde oss till onsdagens picnick. Byn utforskades och shoppingutbudet visade sig inte vara kanonbra. Kvällens middag blev en riktigt lyckad historia med fondue på menyn. Det var första gången jag åt det men inte sista. Verkligen gott med kött som man i princip lagade själv.
Onsdag 10.2
Vi åkte lite skidor med våra svenska grannar på förmiddagen. Eftermiddagen bestod av picnick i backen med alla arrangörer på plats. Ving, Nortlander och STS Alpresor hade grävt lite i snön för att alla skulle få plats och maten var fint uppdukad. Ingen picnick utan alkohol tänkte finnarna som reste med STS så nästan hela spritlagret som fanns att tillgå dracks upp. Till och med våra svenska hotellgrannar joinade oss i snödrivan och sjöng en låt för oss andra. Gustav utmanade finnarna i en ishockeymatch som skulle ta plats på torsdagen mellan de svenska och de finska gästerna. Lätt lulliga åkte vi ner för att återigen gå på Dragons after ski. Kvällens plan var att gå till något diskotek efter middagen som denna kväll bestod av härlig pizza på Restaurang Matterhorn. Vi gick vidare till en plats som visade sig vara så gott som tom så vi gick till Dragon istället där det var fullpackat. Tyvärr så var det lite för mycket för vår smak så vi bestämde oss för att sticka till hotellet och sova. Problemet var nu bara att Andrea hade slutat köra sin hotelltaxi för dagen och vi var tvungna att antingen gå rakt uppför backen eller den slingriga vägen för att nå hotellet. Vi valde backen och det var kanske det jobbigaste nånsin då jag inte hade mina vinterskor på mig. Det var sista gången vi lämnade oss kvar i byn senare än kl. 24.00.
Torsdag 11.2
Mulet väder igen så vi började istället dagen med att gå ner till byn för en sen frukost. Skidåkningen blev senarelagd och planen var att vi skulle ta oss ner till Valtournenche för att åka de backar vi missat under första dagen men den täta dimman som dök upp på berget hindrade våra planer. Istället åkte vi ner till hotellet och valde att inte gå på after skin denna dag. Vi hade ju en ishockeymatch att se fram emot. Jag hade sagt åt Gustav att jag inte kommer kunna spela på svenskarnas sida. Jag är så pass mycket finne och hatar Sverige i nästan alla sportgrenar att det bara inte går för sig. Han skrattade ut mig och sade att svenskarna kommer krossa oss finnar och att han faktiskt har spelat ishockey rätt mycket så han kommer garanterat vara på det vinnande laget. Det gick ju som så sen att finnarna dök aldrig upp så vi delade istället upp oss i två lag där jag var på det vinnande laget och Gustav var bland förlorarna. Stackarn tog det hårt och stack direkt iväg efter sista målet. På kvällen åt jag en mycket god fiskrätt till middag.
Fredag 12.2
Sista skiddagen var solen återigen framme men det var lite kyligare än tidigare. Stefan åkte på Heli-ski så jag åkte ensam över till Zermatt och körde lite i deras härliga röda backar. Jag konstaterade att Matterhorn är vackrare på Schweiziska sidan och tog några sköna bilder på det. Mötte upp Stefan på den italienska sidan och vi gjorde som så många gånger tidigare, avslutade skiddagen på Ullas och Dragon. Skidorna lämnades tillbaka och den sista shoppingen åt upp halva plånboken kändes det som. Jag köpte bland annat hem en snygg retroposter. Middagen åt vi igen på restaurang Matterhorn.
Lördag 13.2
Bussen till flygplatsen i Turin avgick först efter kl. 15 så vi satt hela förmiddagen på en restaurang och käkade mat samt tittade på OS invigningen. Bussresan tillbaka var bättre än ditresan då man nu såg alla fantastiska berg runtomkring. På flygplatsen som från denna sida verkade helt ny och fräsh så hittade jag en rätt så intressant butik som jag naturligtvis besökte. Vi vinkade hejdå till Italien och flög till Stockholm där vi övernattade hos min syster. Tack igen syster!
Söndag 14.2
Vårt flyg till Helsingfors avgick strax före kl. 11 och mindre än en timme senare satte jag min fot återigen på finsk mark.
En mycket lyckad resa var över för denna gång och jag funderar redan nu på vilken ort i alperna jag bör besöka nästa gång. Cervinia var allt jag förväntade mig av en alport och jag vill gärna återvända dit en dag. Då ska jag åka i de Schweiziska backar jag missade denna gång samt ta rätt skidor första gången.
I rollerna:
Peter - Huvudperson och berättare
Stefan - Medresenär
Kaja - Ving Alpin guide
Gustav (inte Oscar) - Ving Alpin guide
Pelle - Hotellgäst
Ann - Hotellgäst
Lördag 6.2
Vi startade på lördag morgon från Helsingfors flygplats med Stockholm som mellanstation. Väldigt skönt att inte behöva åka båt över viken utan istället snabbt och smidigt flyga över. Vi serverades ett stadigt mål mat som bestod av en härlig semla och massa äppeljuice. Flygresan mellan Stockholm och Turin tog 2h och 25min och det man minns bäst från den var pappret som cirkulerade runt planet för att visa vår flygrutt. SAS hade alltså inga nedfällbara skärmar som man kunde se flygrutt och annan info utan istället fanns det exakt en A4 som någon hade klottrat lite info på.
När vi landade i Turin så tog det först en tid att hitta bussen på flygplatsen som såg lite förfallen och aningen ryskbetonad ut. Väl i bussen påväg mot Cervinia hade jag lyckats dra på mig en mindre förkylning som blev värre då vi klättrade upp för serpentinvägarna mot 2050m över havet. Öronen gick i lås och huvudet dunkade och allt man såg där ute var en slingrig mörk väg. Att vi dessutom inte fattade mer än ungefär 30% av vad vår danska guide Kaja Madsen sade gjorde inte heller bussresan på ca. 2h bättre.
Framme i Cervinia blev vi tilldelade våra liftkort och hyrskidor. Jag hade ju som bekant begärt att få hyra en viss typ av skidor och märke och till min stora förvåning så fanns ett par skidor klara åt mig när jag kom fram. Synd bara så var de lite för långa i mitt tycke så jag tog ett par andra vilket jag inte borde ha gjort skulle det visa sig längre fram. Vi lastade in våra saker i hotellets chaufförs paketbil och skjutsades till hotellet, ca 800 meter längre upp i byn. En bit nattmat och en pratstund med de andra svenskarna som bodde på vårt hotell var allt vi orkade med den kvällen före vi gick och sova.
Söndag 7.2
Första skiddagen. Och vilken dag sen. Att vakna upp i alperna med en strålande sol från en klarblå himmel är nåt som alla bör få uppleva. Vilka fantastiska vyer och berg. På med skidorna och ut i backen. Planen var att åka med på Vings pistvisning i Cerviniaområdet men efter lite missförstånd med den danska guiden så hittade vi aldrig gruppen utan skidade istället ensamma i Cervinias backar. Bland annat åkte vi 18km:s åket från Plateu Rosa ner till Valtournenche. Med en lätt förkylning behövdes flera stopp på vägen ner kan jag säga. Den första skiddagen var också den varmaste dagen med temperaturer på -6 grader i byn och lite lägre uppe på berget. På väg ner till hotellet som man kunde åka skidor till, stannade vi på backrestaurang Chalet Etoile eller Ullas som det också kallas. Detta kom att bli något av en tradition då vi gjorde vårt sista stopp här före vi åkte tillbaka till hotellet. After ski hör väl till på varje skidresa och därför begav vi oss efter åkningen till byns bästa after ski plats Dragon. Där träffade vi på vår bortttappade guide som vi nu började förstå mer och mer. Vi träffade också på Gustav som vi av nån anledning trodde hette Oscar de fyra första dagarna. Grejen var den att när vi kallade honom Oscar så sade han inte emot utan svarade snällt. Vi bestämde att vi följande dag skulle åka med gruppen till Zermatt sidan. Vi drack upp våra 7 euros cider och ringde Andrea som glatt körde på oss mellan hotellet och byn när vi ville under kvällen. Middagen blev första kvällen på en restaurang som gjorde sin egen pasta. Jag åt Pasta Bolognese och den var väl helt ok.
Måndag 8.2
Tidigt uppe för att hinna med gruppen till Zermatt. Vi steg faktiskt upp rätt tidigt varje dag nästan och det var inga problem för en morgontrött typ som jag. Även denna dag lös solen men det var något kallare i luften. Vi åkte över till Zermatt i ett ganska snabbt tempo. Med oss var förutom Ving guiderna även Nortlander guiden Didde (också dansk) med sin grupp. Jag blev som sagt förvånad över det snabba tempo som guiderna hade och tyckte lite synd om två 60+ damer som hade svårt att hänga med i backarna. Nere i Furi stationen delade vi upp oss och jag och Stefan åkte upp mot Gornegrat för lite skön åkning i röd-blåa backar. Backarna var mycket bra pistade på helgen men blev sen lite sämre under veckan fast det var å andra sidan mindre folk i backarna då. Vi åkte tillbaka till Furi där vi avnjöt en riktigt lång lunch i solen. Jag åt rösti med stekt ägg. På vägen tillbaka till italienska sidan åkte vi upp till Klein Matterhorn på 3883m över havet. En svindlande utsikt och småkylig vind där uppe men väl värt besöket. Trapporna sista biten upp var lätt jobbiga med den höga höjden som en faktor. After skin avverkkades på Dragon och middagen bestod denna kväll av pizza på stans enda stenugns pizzeria.
Tisdag 9.2
Jag åkte ner till skiduthyrarna direkt på morgonen i hopp om att få de skidor jag hade blivit erbjuden när vi kom. Problemet med dem jag hade de första dagarna var att de visade sig vara lite för korta och hade en tendens att fladdra lite när man körde i högre hastigheter. Nu hade de tyvärr inte kvar de jag blev erbjuden så jag fick nöja mig med ett par andra istället som nog var bättre än de första men inte perfekta. Mulet väder men inga människor i backen. Vi åkte i de Cervinias backar som vi tyckte vi missade första dagen. After ski på Dragon igen där vi anmälde oss till onsdagens picnick. Byn utforskades och shoppingutbudet visade sig inte vara kanonbra. Kvällens middag blev en riktigt lyckad historia med fondue på menyn. Det var första gången jag åt det men inte sista. Verkligen gott med kött som man i princip lagade själv.
Onsdag 10.2
Vi åkte lite skidor med våra svenska grannar på förmiddagen. Eftermiddagen bestod av picnick i backen med alla arrangörer på plats. Ving, Nortlander och STS Alpresor hade grävt lite i snön för att alla skulle få plats och maten var fint uppdukad. Ingen picnick utan alkohol tänkte finnarna som reste med STS så nästan hela spritlagret som fanns att tillgå dracks upp. Till och med våra svenska hotellgrannar joinade oss i snödrivan och sjöng en låt för oss andra. Gustav utmanade finnarna i en ishockeymatch som skulle ta plats på torsdagen mellan de svenska och de finska gästerna. Lätt lulliga åkte vi ner för att återigen gå på Dragons after ski. Kvällens plan var att gå till något diskotek efter middagen som denna kväll bestod av härlig pizza på Restaurang Matterhorn. Vi gick vidare till en plats som visade sig vara så gott som tom så vi gick till Dragon istället där det var fullpackat. Tyvärr så var det lite för mycket för vår smak så vi bestämde oss för att sticka till hotellet och sova. Problemet var nu bara att Andrea hade slutat köra sin hotelltaxi för dagen och vi var tvungna att antingen gå rakt uppför backen eller den slingriga vägen för att nå hotellet. Vi valde backen och det var kanske det jobbigaste nånsin då jag inte hade mina vinterskor på mig. Det var sista gången vi lämnade oss kvar i byn senare än kl. 24.00.
Torsdag 11.2
Mulet väder igen så vi började istället dagen med att gå ner till byn för en sen frukost. Skidåkningen blev senarelagd och planen var att vi skulle ta oss ner till Valtournenche för att åka de backar vi missat under första dagen men den täta dimman som dök upp på berget hindrade våra planer. Istället åkte vi ner till hotellet och valde att inte gå på after skin denna dag. Vi hade ju en ishockeymatch att se fram emot. Jag hade sagt åt Gustav att jag inte kommer kunna spela på svenskarnas sida. Jag är så pass mycket finne och hatar Sverige i nästan alla sportgrenar att det bara inte går för sig. Han skrattade ut mig och sade att svenskarna kommer krossa oss finnar och att han faktiskt har spelat ishockey rätt mycket så han kommer garanterat vara på det vinnande laget. Det gick ju som så sen att finnarna dök aldrig upp så vi delade istället upp oss i två lag där jag var på det vinnande laget och Gustav var bland förlorarna. Stackarn tog det hårt och stack direkt iväg efter sista målet. På kvällen åt jag en mycket god fiskrätt till middag.
Fredag 12.2
Sista skiddagen var solen återigen framme men det var lite kyligare än tidigare. Stefan åkte på Heli-ski så jag åkte ensam över till Zermatt och körde lite i deras härliga röda backar. Jag konstaterade att Matterhorn är vackrare på Schweiziska sidan och tog några sköna bilder på det. Mötte upp Stefan på den italienska sidan och vi gjorde som så många gånger tidigare, avslutade skiddagen på Ullas och Dragon. Skidorna lämnades tillbaka och den sista shoppingen åt upp halva plånboken kändes det som. Jag köpte bland annat hem en snygg retroposter. Middagen åt vi igen på restaurang Matterhorn.
Lördag 13.2
Bussen till flygplatsen i Turin avgick först efter kl. 15 så vi satt hela förmiddagen på en restaurang och käkade mat samt tittade på OS invigningen. Bussresan tillbaka var bättre än ditresan då man nu såg alla fantastiska berg runtomkring. På flygplatsen som från denna sida verkade helt ny och fräsh så hittade jag en rätt så intressant butik som jag naturligtvis besökte. Vi vinkade hejdå till Italien och flög till Stockholm där vi övernattade hos min syster. Tack igen syster!
Söndag 14.2
Vårt flyg till Helsingfors avgick strax före kl. 11 och mindre än en timme senare satte jag min fot återigen på finsk mark.
En mycket lyckad resa var över för denna gång och jag funderar redan nu på vilken ort i alperna jag bör besöka nästa gång. Cervinia var allt jag förväntade mig av en alport och jag vill gärna återvända dit en dag. Då ska jag åka i de Schweiziska backar jag missade denna gång samt ta rätt skidor första gången.
