Petskis

När blir man gammal? Vid 60? Vid 50? Vid 40? Eller redan vid 30? Det beror väl på hur man ser det. Varför detta filosofiska tänkande? Jo för på fredagen fyllde jag år för tjugonionde gången. 29 år fyllda och bara ett år kvar till 30. Jag tror att jag de senaste åren börjat få en 30-års kris men att den förhoppningsvis kommer vara över då jag fyller 30. Jag antar att det känns så här för ganska många som är i samma ålder. Det är ändå många saker som blir annorlunda. Man kan inte äta och leva hursomhelst utan att det syns utåt. Kroppen behöver träning för att inte svälla upp. När man sen ska träna bort dessa extra kilon så får man sjukt på ställen som man inte skulle ha fått som ung. Man kanske känner sig rätt ung och tror att ens utseende inte har ändrat de senaste åren men sen börjar man titta på bilder som bara är några år gamla och inser att nåt har hänt. Under helgen har jag varit förkyld men inte haft nån värre feber utan bara haft en gnutta stegring. Ändå har jag varit rätt orkeslös och hängig. När man var yngre så kunde man ha 38 grader feber och ändå vara någolunda pigg men det händer inte mera. Har det med åldern att göra? Säkert lite. Men nu ska jag inte klaga så mycket. Som sagt så tror jag krisen är över efter ett par år åtminstone, då man inser att man inte kan göra nåt åt förändringen. Fast det finns ju saker som är bra med att vara 30 också. Man kan börja fundera på att bygga hus. Man kan ha ett någolunda bra och inkomstbringande jobb. Men framförallt kan man vara nöjd över att få kunna göra saker som spela fotboll, fiska, dricka alkohol i måttliga mängder, klippa håret i valfri frisyr, lära sig hur nya telefoner fungerar och kanske till och med producera ett och annat barn. Allt detta kan man göra. Eller borde kunna göra...åtminstone i ytterligare trettio år...

Jag vill tacka alla som har uppvaktat mig under helgen och för alla presenter jag har fått! Nästa år blir det stor fest!